I stadgarna finns en hel del information om gränserna mellan vad föreningen har ansvar för och vad den enskilde medlemmen har ansvar för. Vissa ombyggnader kräver tillstånd av styrelsen.

När ska man ansöka hos styrelsen?

Bostadsrättsinnehavaren får göra förändringar i lägenheten, men om förändringen påverkar föreningens gemensamma ansvar måste en ansökan först göras. Detta kan vara:

  • Ingrepp i bärande konstruktion
  • Ändring av befintlig ledning för avlopp, värme, gas eller vatten
  • Annan väsentlig förändring av lägenheten

Tala med styrelsen om du är osäker. Styrelsen får endast vägra tillstånd om åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen eller annan medlem.

Blankett för ändring i lägenhet

Varför måste man ha tillstånd?

Medlemmarna äger inte sina lägenheter utan endast rätten att bo i dem. Bostadsrättslagen fördelar underhållsansvaret så att bostadsrättsinnehavaren ansvarar för ytskikten inuti lägenheterna och föreningen har ansvar för husets konstruktion (bjälkar, fasad, tak, stammar osv) och gemensamma utrymmen. Styrelsen är skyldig att bevaka alla nuvarande och framtida medlemmars intressen. Innan en renovering sker måste det avgöras att ingreppet inte i oacceptabelt hög grad påverkar grannar, fastighet och föreningens ekonomi.

Vad händer om man bygger om utan tillstånd?

Om något går fel vid själva renoveringen eller långt senare när man flyttat ut, så har den som byggt utan tillstånd återställningsskyldighet.

Vad ska en ansökan innehålla?
  • En signerad ansökan från bostadsrättsinnehavaren med en beskrivning av vad man vill göra.
  • Ett signerat intyg från en behörig person om att förändringen inte påverkar övriga fastigheten eller annan medlem och att man i de fall de krävs har tagit hänsyn till ventilation och ledningar för vatten, värme, avlopp och gas.
  • En ritning på hur det ser ut idag.
  • En ritning på hur det kommer att se ut.
Hur lång tid tar det för styrelsen att handlägga ansökan?

Styrelsen har möte varje månad och tar upp ansökan vid första möjliga tillfälle. Det är bra att lämna in i god tid så att styrelsen kan be om kompletterande uppgifter eller ställa frågor. Styrelsen har normalt möte den andra onsdagen i varje månad.

Får man flytta köket till hallen?

Det är en växande trend i föreningen att flytta köket till hallen. För att göra detta måste en ansökan lämnas in till styrelsen. Om styrelsen beviljar flytten, ställer vi ett krav på återrapportering där viktiga installationer signeras av personen som utfört arbetet. En köksflytt är ett stort ingrepp som påverkar grannarna. Särskild hänsyn måste därför tas till dem. Det kan innebära att de nya köksväggarna och golvet ljudisoleras så att den förändrade planlösningen inte påverkar grannarna. Kök måste även ha frånluft (självdrag), detta kan lösas genom en sidodragning från den nuvarande imkanalen i köket. Kontakta styrelsen för mer information. Kostnaden för sådana åtgärder är vanligtvis inte avskräckande.

Varför får man inte ta fram bjälklaget?

Bjälklaget är det undergolv av furu som ger golvet stadga. Det ger även ljud och värmeisolering. När huset byggdes fick alla lägenheter golv av antingen kork eller parkett. Det är förbjudet att bort kork- och plastmattor och även parkettgolv om man inte samtidigt lägger in ett nytt golv. Föreningen har aldrig godkänt framtagning av undergolv/träbjälklag av följande anledningar:

  • Bjälklaget är en del av husets bärande konstruktion och ägs och underhålls av föreningen, inte av bostadsrättsinnehavaren. Att slipa på träbjälklaget kan jämföras med att hacka bort puts på fasaden, alltså helt otänkbart.
  • Mattan/parkettgolvet fungerar som ljudisolering och påverkar både akustiken i den egna lägenheten och grannen under. Ljudbilden förändras dramatiskt i bägge lägenheterna vid borttagning. Värdet av din lägenhet kanske ökar men grannens minskar.
Får man slipa golv?

I de lägenheter där bjälklaget/undergolvet av furu är framtaget får man absolut inte slipa igen. Parkettgolv ovanpå undergolv går däremot utmärkt att slipa och underhålla. På bjälklaget/undergolvet ska det ligga ett parkettgolv, korkmatta eller annan golvbeläggning. Om din lägenhet har framtagna undergolv/bjälklag är det enda alternativet om man vill renovera golvet att lägga in ett nytt golv ovanpå undergolvet. Det kostar inte mycket att ljudisolera golvet när du lägger nytt. Det besparar både dig och din granne mycket vånda. Golvet bör flyta på undergolvet och inte spikas, för ljudöverföringens skull.

Fast inredning

Fast inredning tex spis, kyl och innergolv får du byta ut men det måste finnas. Det är alltså inte frivilligt att ha en kök. Fläkt får ej anslutas till ventilationssystem, endast kolfilterfläkt är möjlig.

Visa hänsyn!

Renoveringen innebär olägenheter för dina grannar. Jobba inte för tidigt på morgonen eller för sent på kvällen. Underrätta din trappuppgång med en lapp på anslagstavlan. Respektera dina grannars önskemål och klagomål. Du har naturligtvis ansvar för att dina hantverkare visar tillbörlig hänsyn.

Vad gör man med sina byggsopor?

Målarfärg och byggsopor får inte lämnas i miljörummet på Borgmästargatan då kostnaden då belastar övriga medlemmar. Byggsopor kör man till återvinningsstation.
Vitvaror får inte lämnas i miljörummet. Många leverantörer hämtar den gamla kostnadsfritt vid leverans av nya vitvaror.

Stockholm Stad har personlig hämtning av miljöavfall. Se deras hemsida för mer information.

Hur gör man uttag ur den inre fonden?

Formulär hittar man här eller utanför expeditionen. Bifoga kopior av kvitton på material eller byggtjänster som motsvarar saldot på lägenhetens fond. Saldo på lägenhetens fond framgår på avgiftsavin från SBC. Uttag kan endast göras innan kontraktsskrivning med ny ägare då fonden då tillfaller den nye ägaren. Tillträdesdag gäller ej.

ROT-avdrag

För att göra ROT-avdrag behöver du lämna följande uppgifter till hantverkaren:

  • Lägenhetsnummer = Ditt lägenhetsnummer står på anlagstavlan i trapphuset. (1-261)
  • Organisationsnummer: 702001-3137
  • Brf Ljuset Fastighetsbeteckning = Ljuset 1 för uppg 1-7, Ljuset 2 för uppg 8-12